Skip to content
_AGT9280

Om mig

Musikern som sadlade om för att finna ett liv i samklang

Från tidig ålder har musiken varit min passion och drivkraft. Siktet var från barnsben helt inställt på att bli musiker, precis som min pappa och jag är så glad och tacksam för alla de år jag fick satsa helhjärtat på att utvecklas till yrkesmusiker. Musiken var mitt liv på heltid fram till år 2010. Då hade jag hunnit med en diplomexamen på fagott och 16 år i olika orkestrar i Sverige och Danmark. De flesta åren som fagottist i min favoritorkester: Helsingborgs symfoniorkester.

Livet är i ständig förändring och vi människor i ständig tillväxt. Även relationen till det som en gång var ett drömjobb kan förändras och 2010 var det dags för mig att gå vidare och jag lämnade min tjänst i orkestern. 

Parallellt med musiken har jag alltid haft ett intresse för människans inre värld och den andliga aspekten av livet. Redan som barn anade jag att det finns betydligt mer i livet än vad vi kan se och ta på.  Meditation i olika former, filosofi, psykologi, religion och mystik är ämnen jag djupdykt i under hela mitt vuxna liv.

Min övertygelse är att vi alla bär på en inre rikedom och att vi har medfödda intuitiva sinnen. I vårt moderna samhälle har dessa nyanser av vår mänskliga natur kommit i bakgrunden.

Men vi ser en förändring i detta idag. Allt fler människor visar ett intresse för sin inre potential.  Vetenskapen och mystiken börjar närma sig varandra och vi lever i en mycket spännande tid. 

En av mina största mentorer och lärare: Thich Nath Hanh beskriver livet och oss människor så fint i en berättelse om Havet och vågorna. (Du finner texten i sin helhet längre ner på sidan.)

Vi människor är som vågor på ett stort hav. När vi betraktar varandra ur vågens perspektiv tror vi att vi är separerade från varandra och från världen runt omkring. Vi lever på ytan och jämför och värderar oss själva och varandra.

Men om vi stannar upp och blickar inåt inser vi att vi är förenade i havet, vi är alla delar i en större helhet.

Vi står i ständig kontakt inte bara med varandra utan med all den visdom som styrka som ryms i det stora havet, helheten.

I havet är vi heller aldrig ensamma, det som ryms i en våg finns i hela havet och vice versa. I havet ryms även alla de vågor som funnits på havet innan just vår våg föddes. 

När vi ser på livet ur det här perspektivet känns det naturligt att vi kan känna och påverkas av varandra, vi är vågor på samma hav.

Vi är i samklang! 

 

 

Mina utbildningar

Om du vill läsa mer om vilka utbildningar jag gått så finner du mer information här: 

Blogginlägg, reflektioner

Snabba fakta

Älskar naturen och trivs som bäst i vandringskängor o friluftskläder
Musiken har en stor och viktig plats i mitt liv
Har drivit ett litet surdegsbageri och bakningen är min terapi
Fritidsintresse nr 1: Trädgård och odling. Grävning hellre än finlir!
En last jag inte vill slippa: Kaffe och choklad!
Är innerst inne ganska barnslig och lättroad!
Om Karin

 

Vågen och havet

En våg forsade fram över havet. Vågen njöt av färden och kände sig fri, stark och vacker.
Plötsligt blev hon medveten om de andra vågorna och tvivel uppstod i henne, är jag lika snabb som de andra?
Är jag lika hög och vacker?
Hur kan jag bli bättre, snabbare, mer effektiv och perfekt?
Hon såg sig om och jämförde sig med de andra vågorna, Titta på̊ alla dessa perfekta vågor, om jag bara kunde bli mer som dem.
Längre fram skymtade vågen stranden och rädsla uppstod i henne: Oj, där är stranden, vad snabbt den kommer mot mig, hur kan jag förhindra det oundvikliga, hjälper det om jag låtsas att stranden inte existerar?
Hon inser att det är omöjligt att hindra rörelsen framåt och nya frågor uppstår: snart är mitt liv som våg slut, vad kommer sedan?


Om vågen stannar upp och skådar inåt kommer hon att inse att hon bär havet inom sig, hon är och har alltid varit en oskiljaktig del av havet.
Om vågen stannar upp och skådar inåt istället för utåt kommer hon att upptäcka att hennes känsla av att vara separerad från de andra vågorna är en illusion, de är alla vatten, förenade, delar av samma helhet.
Hennes tvivel och hennes rädsla skulle försvinna, hon skulle njuta av sin tid som våg och veta att hon aldrig kan förlora sin sanna identitet som är vatten.

/ Thich Nhat Hanh